Positiva tongångar kring 9A

Läs några artiklar från svenska dagstidningar positivt från GP och några porträtt av deltagande "stjärnpedagoger" Läs här

Bra sammanfattning av den nya skolpolitiken

Martin Oscarsson lärare 4-9 i Göteborg gör sammanfattningen Läs den här

När regelskaparen inte tänkt helt klart

Läs vad barnen i Blidsbergs skola (någonstans i Boråstrakten) råkade ut för Ulricehamns Tidning

Bra artikel om hjälte som också har en del synpunkter på skola

Läs den här artikeln Matteläraren som blev hjälte
Jag gillar särskilt några rader i slutet av artikeln. jag har kopierat dem här:

Måste alla alltid vara bäst?
– Vi besitter en hjärna som väger lika mycket. Det är bara att sätta fart på synapserna. Jag säger inte att alla kan bli genier, men alla har starka sidor som går att utveckla. Vilket de själva mår bäst av. Alla vill vi ju vara duktiga. Min uppgift som lärare är att förmedla att matte är roligt, intressant – och mycket lättare än språk. Vilket gagnar just invandrarbarn.
Det han utgår ifrån är inga hokus-pokus-knep. Mer från en sann glädje.
– Kan jag förmedla den kärlek som jag själv känner till matte blir ämnet lättare att förstå.

Vill inte alla lärare att deras ämnen ska framstå som lätta?
Ska vi återgå till sannolikhetsteorin ser Stavros Louca inget uppenbart samband:
– Ibland tror jag det är tvärtom, många lärare sätter en ära i att deras ämnen betraktas som svåra. Det ger dem själva en högre status.

Elever i Bergsjön får datorer

Läs i GP!

//Ing-Marie

Säljö m.fl. från riksdagen!

Riksdagen hade en framtidsdag för en tid sedan, intressant att se att Roger Säljö får breda ut sig, gillar det jag hör, klicka på länken:

http://www.kks.se/templates/Blog/Blog.aspx?id=12052&blogId=c2ac031c-be6d-43b6-b762-3d7e3145991e

Det finns fler filmer, bl.a. Kroksmark Ylva Johansson och folkpartisten Hamilton! Riktigt bra:

Klicka här för sammanfattning av riksdagens framtidsdagar!

Slutsatser från England: Nytänkande!

Den förväntade utvecklingen som IT ska ge lärandet i och organisationen kring skolan går långsammare än man trott. Detta konstaterades i Storbritannien i samband med BETT. Slutsats; det lrävs en annan typ av organisation och undervisning.. Läs gärna följande artikel från Myndigheten för skolutveckling! "Nytänkande krävs.."

Lars Hermanssons blogg ger..

.. intressanta tankar och länkar. Lars puffar för TED.com och de föreläsningar som där bjuds. Jättebra. Vi behöver diskutera samhället och dess utveckling som en del i skolutvecklingen.

Lars blogg "Den digitala revolutionen"

TED.com

Gapminder (Hans Roslings projekt)Publicera inlägg

Fritidshemmens betydelse för barns utveckling Konferens i Stockholm

Just pratar Evy Dahlin rektor från Norrköping. Hon berättar om hur hon ser på fritidshemmens v

Jag är i Lärarnas hus Stockholm. Konferens kring ” Barnens rätt till ett bra fritidshem”. Varför då. Jo GBG startar ett nätverk för att utveckla och synliggöra kvaliteten i fritidsverksamhetens verksamhet.

Just pratar Evy Dahlin rektor från Norrköping. Hon berättar om hur hon ser på fritidshemmens verksamhet och, då, hur de arbetar på hennes skola.

Fokus är för fritidshemmen är barns sociala lärande och identitetsskapande, vara ett stöd för barnens utveckling

Fäste mig särskilt vid hennes beskrivning om vad barn kan lära sig av att bygga en koja tillsammans. Kanske ngt man skall göra i större utsträckning istf jobba med matte, svenska och liknande

Vad lär man sig av att bygga en koja:

• · vet om målen
• · lär sig föra en dialog
• · vet om och förstår problemen
• · reflekterar kring detta
• · förstår behovet av olika förmågor i gruppen
• · tränar simuleringsförmågan
• · övar samarbete
• · ger en social kompetens
• · stärker barnets identitetsskapande..plats i gruppen
• · lär barnet att förhandla
• · övar konflikthantering
• · Skapar förståelse för att man måste jämka på sina intressen

Ut och bygg en koja!

Carina Hall enhet för styrdokument skolverket

Skall ge en förståelse för de allmänna råden. Allmänna råd skall ge stöd för hur lagar skall följas , hur man bör handla, kommentarer bygger på forskning. Allmänt kan sägas att allmänna råden är bindande om man inte kan påvisa att resultat kan nås på annat sätt

Skillnader mellan de gamla och nya råden:

Tydligare krav på :

• · personaltäthet och barngruppens storlek
• · Lokalernas och miljöns betydelse
• · Lekens pedagogiska betydelse
• · Genusperspektivet
• · Krav på kvalitetsredovisning
• · Krav på likabehandlingsplan

·

Man kan inte ändra på allt men ta en sak i taget

Här var en ny bekantskap, inte lyssnat på honom förr. Mycket intressant och en stor underhållare på scenen

Mats Trondman professor i kultursociologi och vuxenrollen

Kloka möten

– om brådmogna barn och vuxenrollen

Mats Trondman, professor i kultursociologi och ungdomsforskare. Fritidspedagogerna fungerar ofta som en bro mellan skola och fritid, mellan barn- och vuxenvärld och har en yrkesroll som till stor del präglas av Informella möten och samtal med barn och ungdomar. I föreläsningen talar Mats Trondman om dagens förlängda ungdomstid och betonar vikten av vuxenansvar och av att som vuxen klara av att Inte vara populär.

Det enda säkra som utmärker den samtida barndomen är att den inte går att fastställa, menar Mats Trondman. I stället har vi fått en förlängd ungdomstid som börjar vid tre och i bästa fall slutar vid trettiotre års ålder.

Här kan du läsa mer om Mats Trondman

Nästa talare heter

Maud Ihrskog

Maud Ihrskog, fritidspedagog, fil.dr i pedagogik, Växjö

universitet

Med utgångspunkt i sin avhandling ”Kompisar och kamrater”

berättar Maud Ihrskog om förutsättningar för och

betydelsen av fungerande kompisrelationer. Barn och

ungdomar anser att relationen till kompisar är nödvändig

för att må bra och utvecklas på ett bra sätt men att

de behöver vuxnas stöd i skapandet och bevarandet av

relationerna.

Kompisrelationen har en avgörande betydelse för barns och ungdoms livssituation och för en rik och meningsfull uppväxt

På fritids finns stora möjligheter att använda gruppen som ett pedagogiskt redskap för att arbeta med normer och värden

strax före kaffet dök

Annika Kraft, lärare i pedagogik vid Malmö högskola upp

En reflekterande föreläsning om relationen mellan begreppen

fritid och lärande och om begreppens koppling

till ungas vardag. Annika Kraft menar att fritidspedagogiken

kan omsättas på många områden och bli ett bidrag

till samtida samhälls- och skolutveckling. Först måste vi

dock befästa den i fritidshemmen!

Att vi inte tar vara på en verksamhet där ungdomar använder så mkt energi för att identitetsskapande är sorgligt

Vad kan fritids som inte skolan kan…Jo omsorg och meningsfull fritid

Ungas vardag som arena för lärande. I de informella lärmiljöerna sker ett mkt större lärande än i den institutionella miljön..och det ökar hela tiden…. OCH …fritidspedagoger är rätt kategori för att utnyttja detta faktum

Allt lärande är likvärdigt. Vi kan inte bestämma vad som är mest värt att lära… detta kan ske när vi mäter matte eller liknade men inte annars

till sist..och nu är många trötta. Klockan är halv fyra och det är fredag em...men Inge backar inte...

Visionerna och behovet Inge Johansson, professor i pedagogik, Stockholms universitet

Fritidshemmens uppgift är att ge barnen en meningsfull

fritid och stöd i utvecklingen, men vilket stöd är det dagens

Och framtidens barn och ungdomar behöver?

Och hur bör framtidens fritidshem se ut och fungera för

Att möta kommande behov?

Ursäkta men jag tappade koncentrationen där...inga anteckningar